|
Gröndalsvarvet äldsta delar har stått i 100 år. För att vara en byggnad som växt upp bit för bit och som i inledningsskedet knappast byggts som en anläggning tänkt att stå så lång tid, är det en ansenlig ålder. Och åren har satt spår så huset behöver renoveras.
Träbåtssällskapet Skeppsmyran har under 2012 fått stöd av Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet, för att ta fram ett renoveringsprogram och för att påbörja reparationerna. Till vår hjälp har vi konsulterat byggnadsantikvarie och konstruktör från Tyréns AB. Vår målsättning är att säkra varvets existens in i det 21a århundradet. |
Vi kommer i första hand att förstärka varvets bärande konstruktion och renoveringen skall utföras på ett sätt som tar hänsyn till det organiskt additiva byggnadssätt som är varvets natur och som utgör dess uttryck i strandmiljön.
I allt väsentligt skall arbetet utföras av föreningens medlemmar, något som står i samklang med hur huset växt fram och underhållits sedan 1910-talet. Vi kommer att anlita professionell hjälp i de fall arbetet ställer krav utöver de kunskaper som finns inom föreningen. Vi kommer också att fortsätta stå i kontakt med byggnadsantikvarisk expertis och med kulturmiljövården hos Länsstyrelsen i Stockholms Län. |
Varvet är grönklassat,
i likhet med mycket av den övriga bebyggelsen i närområdet, en status
som innebär att byggnaden anses särskilt värdefull från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. |
I Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister beskrivs varvet: "Varvsbyggnaden
är numera den enda kvarvarande resten av de varvsmiljöer som funnits
vid Liljeholmsviken och har ett stort byggnadshistoriskt värde". |
|
Hösten 2018
tog sällskapet itu med sliprälsen inomhus. På 1990-talet byttes en sträcka av träunderbyggnaden, men behovet av en total renovering av all räls har pockat på länge. Även de senast ditlagda sliprarna hade börjat ruttna och sjunka efter de tjugo år som gått.
Med minigrävare och mannakraft lades nya slipers under all räls, under några arbetshelger i september.
Nu ligger rälsen så pass högt och jämnt igen, att slipvagnen matchar de tvärgående rälssträckorna överallt. Vi behöver inte längre böka och stöka med domkrafter för att kunna köra in båtarna till sina platser.
Den ståtliga svampen som växte upp ur en sliper för ett par år sedan ger en vink om den gamla spårunderbyggnadens skick. Det har sina sidor att förvalta en inomhusmiljö med utomhusklimat! |
|
|
|
|
|
Våren 2016 blev vi varse att sliprälsen var nedrostad.
Ett drygt 15-tal meter räls under vattnet måste bytas ut akut. Ett stort och drygt arbete som många av oss först trodde skulle omöjliggöra vårens sjösättningar. Men det verkar som om pigga myror har kraft att sätta även det omöjliga i verket. Inom loppet av en dryg månad hade räls och slipers införskaffats och lagts ihop till en vacker sträcka järnväg som med litet fiffighet bogserades ut i vattnet.
En fråga vid installeringen var om sliprarnas flytförmåga skulle ta ut rälsens tyngd och hindra det hela att sjunka, men våra beräkningar sa oss att tyngden borde överskrida flytförmågan, om än på håret. Och si! Rälsen sjönk snällt till botten!
Efteråt fick vi säkra rälsunderbyggnaden med makadam. Inledningsvis gjorde vi ett hästjobb med skottkärror för att vara säkra på att hinna sjösätta före midsommar, men i slutänden fick också den vackra grusleverantören m/s Nordanvind besöka oss och fullfölja arbetet.
|
|
|
|
Under år 2015
bytte vi den bärande konstruktionen mellan de bägge tvärställda sidoskeppen norrut, de som vi brukar kalla Plymskeppet och Folkbåtsskeppet.
Vi bytte också den gamla takplåten över Plymskeppet, efter att ha gjort förstärkningsarbeten i takstolskonstruktionen.
Under våren renoverades vår södra brygga, den som vi kallar Everts Brygga. |
|
|
|
|
|
Efter att stora skeppets norra och södra stolprader
färdigställts - stora skeppet är byggnadskroppen med det vidaste
takspannet - gav vi oss under 2014 på dess östra gavel, den mot vattnet.
Med hänsyn till
objektets komplexitet, främst avseende gavelns höjd, beslutade vi att
ta hjälp av en professionell timmerman för arbetet. En ny stabil gavel
tog form under några sensommarveckor, och vi har nu en dubblad
gavelkonstruktion på platsen, den gamla och den nya.
Ett senare beslut
för oss blir hur vi skall hantera de dubblerade stolpraderna. De är
främmande element i byggnadskonstruktionen, men de ger samtidigt ökad
stabilitet. I ett par av de tre nya dubbla raderna kommer helt säkert de
äldre stolpraderna att avlägsnas.
En tidig arbetsskiss nedan; gaveln med nya betongplintar.
|
|
Vintern 2013
sattes det pilotprojekt igång, som skall säkra byggnadens stabilitet
och ge oss de erfarenheter om arbetsorganisation som skall ligga till
grund för fortsatta renoveringsarbeten.
Pilotprojektet
bestod i resning av en ny stolprad som ersätter en äldre som lutat
betänkligt. Vi skapade också säkrare upplag för mittskeppets takstolar
att vila på. Därefter har också motsvarande stolprad i söder rests ny.
Byggnadens bärande stomme
är ursprungligen helt uppförd med träreglar och galvaniserad spik. Vi
anser oss dock kunna använda fransk träskruv och galvade beslag och
gängstång för att säkra stabiliteten, utan att för den skull störa
byggnadens grundkaraktär. |
|
|
De nya stolpraderna är nu på plats. De gamla stolparna står ännu kvar bakom de nya, men skall tas bort senare. |
Lodlinjen tas ut med laser, ny teknik i gammal byggnad! Ändå kommer det hederliga analoga lodet fram ibland. |
Vårvintern 2012 renoverades varvets stora brygga mot Liljeholmsviken. Det bärande ramverket förstärktes och nytt bryggdäck lades. |
|
Efter att vi fått stöd från kulturmiljövården har
program för renoveringen tagits fram i samarbete med expertis. Vi
beslöt att redan i detta skede lägga ny takplåt på varvets centrala
delar. Arbetet inleddes i september 2012. |
|
|
Den gamla takplåten
ersätts med 0,7 mm galvaniserad sinuskorrugerad plåt av samma typ som
den gamla som tas bort. Vi kommer generellt att hålla oss till material
och tekniker som redan finns i huset då vi renoverar, men vi skall också
vara öppna för nya lösningar i de fall det är praktiskt motiverat.
Varvet präglas
av en pragmatism i arkitektonisk utformning och konstruktionsteknik,
som oblygt tillåtit tydliga årsringar i huset. Detta är ett av
byggnadens viktigaste karaktärsdrag och det draget skall vi upprätthålla
i framtiden med. Gröndalsvarvet skall fortsätta att vara en levande
byggnad. |
2000-talets större reparationer inleddes 2006, då varvets fasad mot väst med ingångsporten renoverades. 2009 mättes varvet upp i sin helhet och vi fick en grundläggande ritning att arbeta utifrån.
Arbetena fortsatte 2011, då vi bytte panel i väggen vid varvets sydvästra hörn mot parken (t.h).
|
|
|